Ibland är det svårt

Alltså, det är med känslor är inte så enkelt har jag märkt. Från den ena killen till den andra tycker jag är skit snygg. Men allt med känslor är ju inte så enkelt. Livet är inte enkelt... Vissa förstår det tidigt, like i do. Medans andra fattar det senare & vissa kommer aldrig att fatta det för att dem får saker & ting serverade framför ögonen på dem. 
 
Men jag har en bra uppväxt fast mina föräldrar är skillda. Dem skillde sig för ca 3 år sedan, kommer inte riktigt ihåg då det var ett tag sedan & det har gått så fort & det är mycket som har hänt. Älskar både mina föräldrar & kommer alltid göra det så länge jag lever, fast att vi diskuterar/bråkar så kommer jag alltid älska dem. Men såklar vill ju att det ska vara dem & ingen annan. Det ska vara vi fyra, jag, min syster, mamma & pappa. Det ska inte vara några nya. Men somsagt så kan jag inte bestämma över deras känslor & det kommer aldrig att bli dem igen. ALDRIG. 
Det jag vill ha typ sagt i detta inlägget är att ibland är det inte så lätt. Det är ganska svårt att leva. Kärlek, besvikelse, tårar, glädje osv. Men vi lever ju tills den dagen vi dör. Det kan vara imorren, om 4 år, om 6 månader eller om 50 år, vi vet aldrig när vi dör. 
 
 
Men jag är glad så länge jag lever. Jag kommer få flera saker jag måste jobba mig mot & ta mig igenom. Klaga kommer jag att göra, gråta, & skratta. Men länge ti ska jag leva iallafall. 
 
Hoppas ni förstår vad jag menar med detta inlägget. 
Kramizar <3
 
 

Kommentera här: